Håravfall efter cytostatika

Det här med att tappa håret i samband med cytostatikabehandling kommer man liksom inte undan, åminstone inte när det handlar om behandling av bröstcancer. Det finns andra cytostatikabehandlingar för andra cancerformer som inte ger håravfall, men med FEC och Taxotere finns inga vägar runt om.

Ungefär 14-17 dagar efter första cellgiftsbehandlingen börjar håret lossna. Det föregås av klåda i hårbotten och plötsligt en dag kan man dra stora tussar.

I Region Skåne får man (2013) en rekvisition på 6 000 kronor till perukmakare. Det räcker till två peruker och fri hårvård tills håret växt ut så pass att det går att klippa en frisyr. Jag vet inte hur det är i andra landsting. För en sak har jag lärt mig under den här resan och det är att trots att vi bor i samma land skiljer sig vården väldigt mycket åt. Tyvärr. Du som läser och bor i annat landsting får gärna skriva en kommentar nedan och berätta hur det är där du bor.

Jag har några tankar och tips kring det här med håravfall:
1) Förbered dig mentalt genom att gå och klippa en kortare frisyr så fort du fått besked att det ska sättas in cellgifter. Jag hade tre månader på mig att förbereda mig och gick redan efter ett par veckor och klippte en ganska kort frisyr. Efter någon månad klippte jag av ännu mer. Jag tror det har hjälpt mig mycket på vägen eftersom skillnaden inte blev så stor den dagen allt hår skulle rakas av. Här är ett inlägg om mina tankar kring det>>>

2) Gå till perukmakaren långt innan du ska ha din första behandling, medan du fortfarande har ditt vanliga hår kvar. På så vis är det lättare att hitta en peruk som är så lik det egna håret som möjligt. Du får också peruken med hem, så du kan vänja dig i din egen takt. Läs gärna om mitt första besök hos perukmakaren här>>>

3) Boka tid hos perukmakaren så du kan komma dit ungefär 14 dagar efter din första behandling så du slipper gå flera dagar och dra stora tussar från håret.

4) Håret värmer mer än man tror! I början hade jag en tunn bomullsmössa på mig när jag sov, för det blev ganska kallt om huvudet.

5) Föredrar man sjalar bör de vara av bomull, allt annat blir bara svettigt och de glider. Det var inte helt lätt att hitta bomullssjalar men till slut hittade jag hos Gudrun Sjödén.

Personligen använde inte jag mina peruker, det kändes inte naturligt även om de var väldigt lika mitt eget hår. Hemma gick jag alltid utan huvudbonad, men ute hade jag mössor tidig vår och sjalar när det blev lite varmare. När sommarvärmen kom valde jag att gå med mitt lilla fjun för det blev alldeles för varmt om huvudet med sjalar.

”Men vad ska folk säga eller tänka” är nog en vanlig tanke och kanske ett hinder för många att inte våga gå utan, man ser ju så annorlunda ut. Faktum är att inte en j**el har sagt något, eller ställt frågor. Faktum är att folk ser att något har hänt även om man går med peruk eller sjalar. Och som min son så klokt sa; ”Mamma, ingen bryr sig!” Och så är det förstås.

Efter femte behandlingen, tre FEC och två Taxotere, började jag ana små fjun i hårbotten. Bleka och tunna, men ändå. Nu tog inte jag min sjätte behandling, men jag har förstått på andra att det varit ungefär likadant för dem, trots att de fullföljt.

Jag fick min sista behandling den 10 juni 2013.
I augusti hade jag 5 mm stubb över hela skallen. Se bild här>>> 
I oktober kunde jag klippa mig för första gången. Se bild här>>>

Jag tycker håret växer fort. Mitt nya hår har blivit lockigt, det var det inte förut, men annars är det precis som innan. Det är såklart olika från person till person hur det blir, både vad gäller färg och kvalitet, men jag har förstått att just lockar är vanligt.

Övrig kroppsbehåring då? Jo, det mesta försvann såklart. Det var trevligt att slippa raka benen en hel sommar. :-) Ögonfransar och ögonbryn växte ut snabbt när behandlingarna var slut. Inom två månader hade jag allt på plats.

Idag har allt vuxit ut utom i armhålorna. Kanske beror det på att jag blev strålad på båda sidorna, jag vet inte. Det enda jag vet är att jag tycker det är jätteskönt att inte ha hår just där.

Lycka till på din hårresa!


ar-jag-fortfarande-vackerBoktips

Hur mår man när man drabbas av cancer och utseendet förändras för att man tappat allt hår? För många kvinnor är det en fullständig katastrof. Själv var jag väldigt orolig innan, men upplevde det inte som något speciellt märkvärdig när jag stod inför fullbordat faktum. Kanske beror det på att jag aldrig använde mina peruker, eller lösögonfransar och liknande. Jag såg likadan ut hela dagen och möttes inte av två olika spegelbilder varje dag under flera månader.

Även om hårlösheten inte bekom mig vet jag att det är en stor sak för många andra. Därför vill jag tipsa om boken ”Är jag fortfarande vacker?” som kommer ut i början av oktober 2014. Fotografen Cecilia Hedström, som själv fick cancer, har fotograferat och intervjuat 23 andra drabbade kvinnor om identitet, självbild och mycket annat. Boken kan säkert ge stöd och råd åt andra kvinnor i samma situation.

Annonser

13 thoughts on “Håravfall efter cytostatika

  1. Sitter och googlar runt efter hur lång tid det tar innan håret växer ut efter avslutad cytostatika behandling ochh hamnade på din blogg. Det är inte första gången jag är inne här och läser och jag kan inte tänka mig att det är sista heller. Jag avslutade min behandling den 20 juli och den nya PET-Scanen jag gjorde visade att alla cancertumörer är borta! Sådan lättnads känsla. Samtidigt har jag aldrig varit så rädd innan, för att bli sjuk igen eller tänkt om dom har fel och jag fortfarande har cancer. Ska iallafall börja jobba igen imorgon ochh det ska bli så skönt med lite vardag igen och normala rutiner. Då kanske jag kan slippa ångesten för att bli sjuk igen. Jag tappade allt hår i samband med cellgifterna, ögonbryn och ögonfransarna rök efter sista behandlingen. Håret rakade jag av 1:a juni. Nu är jag så fruktansvärt trött på att vara skallig och vill bara ha mitt hår tillbaka.. därför sitter jag här igen för jag vet inte vilken gång i raden och läser dina inlägg och känner lite tröst i att det går relativt snabbt. Så jag ville bara lämna ett litet meddelande och tacka för att du gör det lite lättare att härda ut allt det här! Så tack!

  2. Hejsan
    Jag fick reda på att jag drabbats av bröst cancer, jag hann inte ens fylla 40:(

    Jag bor i Västmanlands län och här får man bara en rekvisition på 1500:- till peruk!!!! Det blev en hel del jag fick lägga imellan själv.
    Kram

  3. Fick inte så lång tid på mig att förbereda mig. Gick snabbt från diagnos till behandling, men följde ditt råd och gick och klippte mig. Hämtade ut peruken ( Örebro har två för 170kr st/år). Dag 12 efter första behandlingen började stora tussar falla, så make och barn fick ta till sax och rakapparat, sa till ungarn att passa på för att det var ett ‘ once in a lifetime’ tillfälle. Å Jädrar vad de klippte. Två dagar senare åkte vi till Sälen på semester, men peruken Fick faktiskt stanna hemma. Känner mig helt bekväm med min allt glesare stubb. Blir lite kallt ibland så då åker mössan på. Laddar nu för behandling två!

    • Vad härligt att du vågar! Jag tror man tjänar på det i längden, för man vänjer sig vid sitt utseende ganska snabbt. Jag tror att det är mer psykiskt nedbrytande att varje dag byta från peruk till skallig, man påminns ständigt om kontrasten. Lycka till med fortsättningen av din behandling!

  4. Region Östergötland (Linköping) hjälper till med 2.000:- totalt. Min peruk gick på 5.500:- inkl specialkam och schampo. Så, som ovan nämnts, ingen billig historia att drabbas… speciellt med alla resor (i mitt fall 16 mil enkel resa) samt mediciner. Några kylvantar eller andra ”hjälpmedel” nämndes aldrig ens; jag visste absolut ingenting om någonting, det bara sattes dropp och strålades för glatta livet. Snart dags för operation; jag tycker ändå, att det allra värsta i hela behandlingen var just håravfallet! Har haft axellångt hela livet, känner
    mig ”naken”, men går inte ut utan peruk oavsett väder. – Ni är modiga, som törs! Obekvämt, ja, men för mig ett måste (fegis… ;) ).
    Hoppas mitt hår har samma goda smak som Ditt och växer ut inom rimlig tid! Tack för Din berättelse! Och lycka till i framtiden!

    • Tack för att du delar med dig! Ja, 2000:- är ju verkligen inte mycket. Det är sorgligt att vården ser så olika ut beroende av var man bor. Man får trösta sig med att man slipper dyra frisörkostnader under en lång period. En klen tröst förvisso… Jag har också alltid haft axellångt hår, men jag tror att det hjälpte mig att klippa håret i en kort frisyr så fort jag fick veta att jag skulle få cellgifter och tappa håret. Jag hann vänja mig vid det korta håret och skillnaden blev inte så stor. Äventyret har dessutom lärt mig att jag trivs och klär bättre i kort hår, så något gott förde det med sig. :-)

      Ditt hår kommer säkert att växa så det knakar när behandlingarna är över. Kanske det blir lockigt, som för så många andra. Lycka till med din operation!

  5. I Uppsala län får man 3.400 som rekvisition. Detta skall innefatta allt, peruk, lösögonfransar, ögonbryn.. Klippning samt hårvård efter behandling får du bekosta själv.
    Inga kylvantar eller skydd för fötter finns att tillgå. det är ENORMA skillnader i landet vad det gäller ersättning. Stockholm har 7.000 att erbjuda enligt min ”frissa”.
    Personligen fick jag lägga till drygt 3.000 för att få en peruk som var bra samt div tillbehör.

  6. Det är betydligt glesare under mina armhålor också även om jag inte saknar de håren. Jag blev inte strålad och det växer lika dåligt på båda sidorna trots att jag bara blev opererad på höger sida. Även övrig kroppsbehåring är lite glesare förutom huvudhåret som blivit tjockare, gråare och lockigare, ögonbryn och ögonfransar är ungefär som innan men något mörkare. Misstänker att det har med aromatashämmaren och östrogenbristen att göra eller så tar det ordentlig fart när cytostatikan har gått ur kroppen helt och hållet. Det kan ta upp till ett och ett halvt år.

    Västra Götalandstinget ger en rekvisition på 7000 kronor för peruk och ytterligare 1200 kronor för ögonbryn/ögonfransar.

    • Se där… visste väl att det är annorlunda på andra ställen i landet. Märkligt att vi inte kan ha samma sjukvård oavsett var vi bor. Samma sak med kylvantar och skor när man får cytostatika, i vissa landsting är det en självklarhet, i andra får man inte ens om man frågar efter det (läs Skåne). Man borde egentligen skriva till patientnämnden och ifrågasätta, men man orkar ju inte.

      Tack för din input!

      • Menar du att ni inte får kylvantar även om ni ber om det? Fy sjutton. Jag har använt det under alla mina 6 behandlingar med Taxotere. 1 timme varje gång och det var väääldigt kallt. Men jag är jätteglad att jag valde att använda dem. Mina naglar har inte lossnat men de är gropiga och randiga. Men har inte blivit missfärgade. Hoppas de återställer sig till normalt snart. Och hoppas att dina naglar blir fina igen.

        • Japp, det menar jag! Jag frågade innan Taxotere om kylvantar och tofflor och fick svaret att ”det ger vi inte för då går inte cytostatikan hela vägen ut i fingertopparna”.

          Mina naglar är idag precis lika hårda och fina som de var innan, kroppen är fantastisk på att repa sig. :-) Det tog några månader bara.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s