Rakt ner i förfallet

Det var väl själve F**N att jag skulle falla till föga till slut. Nu går det bara utför. Jag som varit stolt förespråkare av VVF i alla år. Aldrig någonsin att jag skulle gå med i FB. Det var en ren princip. Men man ska aldrig säga aldrig, allt kan hända. Till och med detta var möjligt, mot alla odds, så vem vet vad som mer kan hända som jag sagt ”aldrig” till. Det får tiden utvisa. Det sägs att 2019 är förändringarnas år och året har bara precis börjat…

Detta har naturligtvis roat mina vänner oerhört, men det bjuder jag på. Jag kommer dock att hålla min Facebooksida privat och jag väljer mina vänner noga.

Annars händer här inte särskilt mycket. Jag håller mig flytande och smärtfri med hjälp av diverse medikamenter, men har mer än halverat doserna av Gabapentin och smärtstillande sedan jag fick mitt mirakelpiller Saroten. ”Bra”, sa sjukgymnasten, då är du på bättringsvägen. Nä, säger jag, utan Saroten hade det inte varit någon skillnad. Jag känner ju på morgonen när jag vaknar att det fortfarande är problem i ländryggen och ben som domnar.

Faran med att vara smärtfri är förstås att jag riskerar att överanstränga mig eftersom det spritter mycket i benen av lust att röra på mig. Därför har jag av ren självbevarelsedrift valt att inte återuppta simningen – än. Jag saknar det ska sägas, mycket! Men jag håller mig än så länge till en och annan promenad, både kortare och längre sträckor. Det känns inte som något som kan skada.

Balkongen är givetvis invigd för i år. Flera dagar i veckan som gick har solen strålat från en klarblå himmel och då blir det 20 grader på balkongen. Ner med penséerna i balkonglådan, fram med solstolen, solkrämen och sudokut, av med tröjan och njutningen var ett faktum. Nu tar våren paus ett tag, men ute blommar det med vintergäck, snödroppar och krokus. En del buskar har stora knoppar som bara väntar på att få brista. Jag älskar den här tiden på året, när man ser hur världen vaknar till liv. Så även jag. Just nu känns livet precis sådär bra som jag vill ha det.

2 thoughts on “Rakt ner i förfallet

  1. Jo, du chockade mig i torsdags! Nu har du hamnat i en hel ny värld! Min make blev med Facebook förra året efter många års vägran och numera är det svårt att slita honom från datorn.

    Kram från lite kyligt Bohuslän av Sibylla och Börje!

    • Kul att man kan överraska! :) Det har sina fördelar med Facebook, nu kan jag ju skratta åt dina strapatser som jag saknat sen du slutade blogga.

      Halv storm och småspik från himlen här nere i Malmö idag. Kram!

Kommentarer inaktiverade.