Back in business

Tjaha, då var man tillbaka i arbetslöshetens töcken. Den senaste tiden har arbetsmiljön eskalerat till en ohållbar situation. Med en överordnad som sett det som sin mission att leta efter fel, som kulminerade i att jag inte ens kunde vattna blommorna rätt, gick det till slut inte att göra ett bra arbete. Hur och vad jag än gjorde, var det inte bra nog. Plötsligt hade jag en extra mamma, som ansåg sig ha rätten att tillrättavisa mig i precis allt jag gjorde och sade i ett mästrande tonläge, som om jag vore fem år gammal. Varje dag, flera gånger om dagen. Hon fick min oförmåga att ta in och lära mig snabbt till att det handlade om ovilja och ointresse. Borta var förståelsen för att jag tänker lite långsamt och har svårt att lära abstrakta saker som ekonomi. Att jag klarade det mekaniska, som inte kräver någon djupare kunskap räckte inte längre. Att jag tagit stort ansvar för hela processen kring e-handel, från orderhantering till utskeppning på lagret, räckte inte heller. Det var länge sen jag mådde så dåligt.

Tack och lov fanns det en annan kollega som var ”sjukt nöjd” med mitt skrivande, så fort jag fick en text i min hand försvann alla blockeringar. Jag har skrivit om de mest otroliga ting som träning, hälsa och kost. Sånt jag inte heller egentligen vet särskilt mycket om, men när det kommer till att få en text att hänga samman har jag inga problem. Tanken var att jag skulle arbeta mer med det istället, men det kom aldrig så långt eftersom det inte går att vara på en plats där man utsätts för trakasserier varje dag.

Med tanke på att jag precis varit på utredning och fått förklarat för mig att mina reaktioner och blockeringar beror på långvarig stress, så skulle det vara helt förödande för min framtida hälsa att arbeta kvar under sådana förutsättningar. Detta var nog ändå det bästa som kunde hända trots att det naturligtvis är skitjobbigt att behöva börja om på nytt med AF och ny arbetsplats. Vem vill ha en sån som jag?

Så – om du känner till någon i Malmöregionen som har behov av en som är lite seg i kolan, men en god skribent som även kan hantera hemsidor och skapa enklare trycksaker, så hör av dig! Som extra bonus kan nämnas att jag är en god organisatör, har nystartsbidrag i typ tre år till och bara ska jobba 50%. Ett riktigt fynd med andra ord. :-) Jag är också öppen för andra administrativa uppgifter, så länge det inte handlar om ekonomi, det ska jag definitivt inte jobba med.

I veckan kom en kallelse till laserenheten på hudkliniken! De måste ha fått något återbud för det är inte länge sen jag fick ett brev att de hade mycket att göra och det skulle ta tre månader innan det blev min tur. Nu ska jag dit redan på tisdag! Jag hoppas verkligen att de kan göra något åt min fula, röda armhåla. Vi får se. Det passar hur som helst bra nu när jag ändå inte har några arbetstider att passa.

Annonser

8 thoughts on “Back in business

  1. Det är tufft att jobba i småföretag för man blir så ”nära inpå” varandra. Har själv jobbat i ett familjeföretag där styrelsen var ”mamma, pappa, barn” och där jag fick bli styvdottern som ingen ville lyssna på än mindre veta av till slut. Jag slutade självmant för det blev för mycket bara.
    Ta det lugnt i sommarvärmen på balkongen och på kolonilotten med Sune och din väninna, det kommer säkert att ordna sig för dig!
    Kramar från Bohuslän

    • Visst är det så. Jag tar det lugnt och njuter av balkonglivet, varvat med lite besök hos läkare, AF, koloni och annat avkopplande. Sune fyller år nästa vecka, så då blir det grillkalas. :-)
      Kram!

  2. Hej Else, men vad tråkigt att höra!
    Kanske man är mer utsatt som arbetskraft när man kommer inte kommer in den gängse vägen…
    Arbetsgivaren kanske har orimliga förväntningar och ska ha all kompetens och dessutom en kostnadsfri sådan.
    Fy! Måste vara skitjobbigt att gå i detta.
    Bra att du är borta därifrån.
    Nu får du njuta av balkongen!!
    Ha det bra Else, du är bäst!!
    Kram Annika.

    • Ingen skugga över arbetsgivaren. Han ville verkligen väl. Men visst, det är svårt att få andra att förstå att man inte fungerar fullt ut i huvudet, det syns ju inte utanpå. Det hade varit enklare med ett brutet ben. Jag njuter av balkongen i väntan på bättre tider! :-)

  3. Kan du inte låta bli att bry dig om vad denna överrock säger. Är hon din högsta chef? Det finns alltid jobbiga människor på alla arbetsplatser. En del gillar man en del inte. Tråkigt inalla fall.

    • Svårt när det är närmaste chef och arbetsplatsen är så liten. Det var väldigt tydligt att hon inte ville ha mig där och jag blev uppsagd, det var inte jag som sade upp mig. Livet går vidare. Orkar inte bry mig längre.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s