Allt det roliga

I tron att jag behövde tröstas ville sonen uppmuntra mig dagen innan det stora flyttlasset så han påminde mig om att jag ju fick allt det roliga. Det vill säga, jag slapp bära tunga saker och så skulle jag ju hjälpa till med att inreda så småningom. Och det måste sägas att jag tycker är roligt. Dock måste han själv vara med på tåget, så det blir något han gillar. Vi hade redan varit på MIO där han fastnat för en fin matta med passande gardiner till vardagsrummet.

Dagen efter flytten cyklade jag till det nya hemmet med ett stort och välfyllt påskägg till de båda ungdomarna. Bertil hade nämligen deklarerat högt och ljudligt att jag under inga omständigheter fick komma med några blommor. Påskägg blir man aldrig för gammal för. Lägenheten såg ut som ett bombnedslag. Visst blir det rörigt med flyttkartonger överallt, men när man dessutom låter disken stå, slänger tomma plastpåsar och annat där man står och går, ja då går det snabbt från rörigt till kaos.

Jag har lite svårt för att se sådant, jag tycker om ordning runt omkring mig. Så jag började lite smått med att plocka undan sånt som skulle kastas. Kände att jag lika gärna kunde diska och tömma diskbänken. Och så fortsatte jag med att ta upp lite saker ur några kartonger för att få undan dem och innan jag visste ordet av hade det gått tre timmar och alla kartonger i köket var uppackade, allt diskat och insatt i skåp och lådor. Passade också på att testa de nya knivarna – på mina fingertoppar. De var vassa! Och vi kunde konstatera att plåster var en bristvara i det nya hemmet.

Mitt röj i köket inspirerade de båda ungdomarna att börja plocka upp i sovrummet och ställa möblerna rätt. De satte också igång att försöka montera ihop ett stort skrivbord som stått i pappans källare. Där gick de dock bet och menade att det saknades bitar. Men på det stora hela såg lägenheten beboelig ut när jag lämnade bygget, hungrig som en varg. Någon mat hade de nämligen inte att bjuda på. Vad ska man med mat till när det finns chips, kakor och godis?

Och så var vi framme vid påsk. Fyra lediga dagar utan väckarklocka – och jag vaknade klockan 7… Påsken brukar vara den helgen jag fixar på balkongen, putsar fönster och känner att våren är här. Så blir det inte i år. Idag är det 7 grader, mulet och blåsigt – och det ska visst vara den bästa dagen av påsken, som för övrigt ska bjuda på regn, regn och regn. Ganska meningslöst att sätta igång med fönsterputs då. Jag vill ha vår NU! Jag vill ha värme. Jag vill känna solen på mina kinder.

Eftersom meteorologerna annonserat sol idag så passade jag på att bjuda hem väninnan och farmor för lite påsklunch på balkongen. Meteorologer är ett opålitligt släkte! Vi får väl se om det går att sitta där framåt eftermiddagen. Kommer bara solen fram och det blåser från rätt håll brukar det bli ljuvligt på balkongen och typ 20 grader även om det bara är 8 grader för övrigt. Annars är det inte värre än att vi får sitta inne med vår sill och snaps. Det går det också. Och ikväll blir det helstekt kyckling med gräddsås. Yum!

I morgon har jag dristat mig till att bjuda hem ungdomarna på mat. Det är en utmaning som heter duga! Den ene äter inte kött, den andre äter inte grönsaker. Inte mycket annat heller för den delen. Och jag är fantasilös i köket. Inte världens bästa kombination. Men jag vill ju gärna träffa killarna, har liksom känt båda sen de föddes.

Två intensiva påskdagar, sen har jag två ytterligare lediga dagar att slappa på. Fast om jag ska komma vidare med mina projekt får jag nog ta mig i kragen och börja packa ner mina böcker och annat i lådor så jag kan flytta möblerna och få golvet slipat. Problemet är dock att mina flyttkartonger befinner sig på fel adress och jag inte vet hur jag ska få hit dem. Men jag får väl lösa det också, på ett eller annat vis. Så, vid närmare eftertanke blir det nog inte så mycket slappande denna påsk. Kanske det är tur att vädret är som det är, det finns liksom inte så mycket annat att göra när det regnar.

Glad påsk alla!