Jag känner glädje

Publicerad den av

Jag känner att jag lever när jag märker att meningslösheter som en rockkonsert engagerar. Inte bara en rockkonsert i allmänhet utan en rockkonsert i synnerhet. En sista konsert. Kent. Bilder på ett begravningståg genom Stockholm och jag får gåshud. Respekt! Jag önskar jag var där. Skulle vilja uppleva detta. Men min son finns på plats ikväll och jag är glad för hans skull att han får uppleva det här. Det blir ett minne för livet att ta med sig. Följer liverapporteringen på Aftonbladet, spelar låtarna i bakgrunden och lever på att jag i alla fall fick vara med i Malmö. Det var mäktigt, men säkerligen ingenting jämfört med ikväll. Och då är jag ändå inte ett av deras största fans, har upptäckt dem först på senare år. Men vaddå, bättre sent än aldrig och musiken lever kvar långt efter deras sorti. Då som nu för alltid.

Jag känner att jag lever när jag märker att det åter finns en glädje i att planera julen. Min glädje över att fundera ut bra julklappar har kommit tillbaka och jag är klar med årets skörd. Nu fylls det på med lite bonussaker för jag gillar när det är många paket under granen. (Det är bara granen som fattas) De senaste åren har det varit en stor ansträngning för mig att försöka tänka ut något bra, julen har varit en plåga som bara ska genomlidas. I år har det liksom bara runnit till. Jag är helt säker på att någon kommer att tappa hakan och bli alldeles jätteglad. Jag bara vet det och jag känner sådan glädje över det så här i förskott. Jag älskar att ge! Jag älskar att göra någon annan glad. Längtar till julafton!

Jag känner att jag lever när jag märker att det är roligt att ställa klockan inför en arbetsdag. Blir förvånad när det redan är fredag och får dåligt samvete när jag går hem mitt på dagen eftersom jag ser att jag hade kunnat behövas några timmar till. När jag känner mig redo och tror jag orkar är jag ganska säker på att det finns utrymme för mig att gå upp i tid. Det känns positivt inför 2017.

Jag känner att jag lever när jag känner glädje över att jag känner glädje. Det var så länge sen. Det liksom bubblar inom mig. Jag lever, jag har en framtid. Jag är glad, ödmjuk och tacksam.

20 tankar på “Jag känner glädje”

  1. Hej Else! Zometa är för att stärka skelettet efter cancerbehandling. Får ni inte det i Lund eller söderut. Jag bara undrar. Hälsningar Kristina

    • Hej Kristina! Jag har aldrig hört talas om varken Zometa eller Proliga som du nämner. Kanske för att de gjort bentäthetsmätningar på mig och inte hittat några förändringar. Det enda jag har fått är kalciumtabletter med D-vitamin. Dem glömmer jag däremot alltid att ta för de ska tuggas och det passar sällan ihop med mina måltider. :-) Måste försöka skärpa mig på den fronten…

      • Tack för att du svarar. De har inte kollat mitt skelett. De verkar har denna zometabehandling rutinmässigt i Uppsala. Olika behandlingar i landet tydligen. Nu skulle jag byta till en spruta som kostar 2000 kr, som jag får betala själv. Ställer mig tveksam till detta, eftersom jag inte tar någon konstaterad benskörhet. Man känner sig väldigt ensam i den här sjukhusvärlden. Roligt att du mår bättre iallafall. God Jul igen!

        • Håller med dig, man känner sig väldig ensam när man väl är utskriven och ”färdigbehandlad”. Vart vänder man sig? Vem frågar man? Vem bryr sig nu? Och visst är det märkligt att vården ser så olika ut beroende på var man bor. Det har jag märkt många gånger under resans gång, det som är självklart på en plats vägrar man göra på en annan. Jag fattar det inte! Hoppas julen har varit bra!

  2. Skulle vara intressant att höra om någon som behandlas i Uppsala fått Zometa, som jag fått utan några större biverkningar. Nu har de ändrat till Prolia som man ska ta själv. Är osäker på detta.Är det någon därute som fått Prolia. Jag skulle gärna vilja veta. Hälsningar Kristina

  3. Har läst dina inlägg och vilken inlevelse du har och förmedlar. Gråter och skrattar.
    Ge ut en bok med dina inlägg!
    Har själv gått igenom en bröstcancerbehandling förra året , och de fysiska och själsliga ärren finns kvar.
    Är så glad för din skull !
    Undrar över din medicin Brintelix, trodde jag hade lite koll på antidepressiva mediciner , men denna har jag aldrig hört talas om. Tycker de flesta blir ordinerade Setralin,och/ eller Mirtazapin .
    Undrar så vem som har ” gått utanför boxen ” , och verkar vara en medicin som täcker in en del läst på FASS).
    Ska ta detta med min läkare på Capio C.

    Njut nu kära du!
    Kram

    • Tack för dina vänliga ord Elisabeth! Brintellix är en relativt ny produkt på marknaden och den är väldigt dyr. Det är säkert därför läkarna drar sig för att skriva ut dem. Kanske det behövs en specialist också för att känna till dem, vilket jag har i min ”husläkare”. Jag har testat Sertralin och blev bara trött i huvudet av dem, någon annan effekt fick jag inte. Brintellixen har jag inte känt några biverkningar av alls och läkaren har kollat så de inte interagerar med mina Exemestan. Det var grönt ljus! Och ingen kan vara gladare än jag, det är stor skillnad på mitt mående nu och för bara några veckor sen.

      Lycka till och God jul!

      • Tack Else, för ditt svar. Blir ju nyfiken på vem din läkare är, som nog besitter goda kunskaper och ser patienterna och inte bara det dåliga ekonomiska läget på hälsovalsenheterna, regionenes som de privata.
        Var hos min dr idag och ngt nytt idag……framfall / urinblåsan, men bara ett litet och det är ju inget farligt . Då är det lugnt för min del. Hann inte ta upp detta med antidepressiv medicin .Mina svårigheter är ångesten som kommer och tar över, tråkiga tankar , Flashbacks.
        Tack än en gång fina du.
        God Jul till dig !

  4. Vad härligt att du fått livsglädjen tillbaka och att du trivs med din arbetsplats, det är du så värd.
    Har älskat din blogg och haft den som uppslagsverk på min resa. Är både opererad, gått på cellgift och är strålad. Fick en biverkan av cellgiftet i form av neurologiska sjukdomen Guillain Barre, så det blev tuffare än jag tänkt. Känner mig ändå stark och relativt pigg, har hopp om framtiden och framför allt känner jag livsglädje, man blir ödmjuk mot livet och får andra värderingar, man klarar mer än man tror.
    Önskar dig en riktigt God jul och ett gott nytt år.

    Marina

    • Tack Marina! Det gläder mig lika mycket varje gång jag får veta att någon annan haft glädje av det jag berättat om min ofrivilliga resa. Dessa förbannade cellgifter, vad de gör med oss! Du har så rätt, man blir ödmjuk inför livet och får definitivt andra värderingar. Och vi klarar mycket, mycket mer än vi tror! :-)

      God jul och Gott nytt år till dig också!

  5. Hej Else
    Jag har läst din blogg flitigt men tyvärr varit dålig på att kommentera. Din blogg har hjälpt mig genom tuffa behandlingar. Jag tycker också att din blogg ger så mycket styrka, glädje och tillförsikt inför framtiden för mig. Jag har själv nyss avslutat cytostatika behandling mot bröstcancer och skall snart strålas. Rädslan inför framtiden är tyvärr stor. Rädsla för återfall, funderingar kring hur jag ska orka jobba och klara av allt annat kring barn, hus och hem. Just nu känner jag mig mest sänkt, cytostatika och annat har tagit ut sin rätt. Jag förändrades från en pigg och frisk 41 åring till en gammal, sliten tant på minst 75 på ett halvår känns det som. Du verkar vara en så klok kvinna och den arbetsgivare som fått dig som medarbetare på sin arbetsplats skall nog skatta sig lycklig. Jag har ju läst om hur snårig din väg mot arbete har varit. Jag hoppas verkligen du får en riktigt fin jul och att 2017 blir ett toppenår för dig!! varma kramar Diana

    • Tack Diana! Det är jag som ska skatta mig lycklig som har hittat en sådan fantastisk arbetsgivare. Jag blir ständigt positivt överraskad där.

      Den där rädslan för återfall bleknar med tiden, men den finns såklart alltid där i bakhuvudet. Får man någon krämpa man inte haft förut så fladdrar tankarna. Håller med, man gick från pigg och frisk till ett vrak. Nåja, nästan i alla fall. Men ta det lugnt när det är dags för dig att återgå till arbetet. Det finns ingen anledning att stressa ut, se till att du känner dig stark innan! Sen vet du väl att du har rätt att börja med arbetsträning, även om du har ett ordinarie arbete att återgå till. Då har du fortfarande sjukpeng (fast det byter namn till rehabersättning) och så jobbar du några timmar om dagen och trappar sakta upp. Det kostar inte arbetsgivaren något, så de kan ha kvar sin vikarie och du går liksom utanpå och känner dig för. Man kan också börja jobba t.ex. halvtid och inte köra på för fullt direkt. Men som sagt, ta det lugnt! Låt kroppen och knoppen få hämta sig efter alla behandlingar.

      God jul

  6. Heja dig Else! Din glädje smittar av sig lite på mig också -J

    Önskar dig en riktigt God Jul och ett Gott Nytt ÅR! Kram

    Susanne

  8. Hej Else! Roligt att du mår så bra. Vad heter din antidepressiva medicin? Vore bra att veta. Min doktor tar inte reda på någonting. God Jul och Gott Nytt År önskar jag dig.

Kommentarer är stängda.