Tillbaka på brottsplatsen

För drygt tre år sen öppnade jag för första gången motvilligt Dörren. Dörren som skulle slå igen om mitt gamla liv. Dörren till cytostatikamottagningen. Idag gick jag in genom den dörren igen. Helt frivilligt. Den långa korridoren var fortfarande där, lika tom och tyst som då. Det mörka väntrummet längst ner var kvar, även det tomt. Idag skulle jag vara med om det jag missade då för tre år sen, fem behandlingar senare, nämligen sjätte och sista behandlingen. Dock var det inte jag som skulle få denna sista behandling, utan en vän och före detta kollega.

När jag sitter där på en stol vid sidan och tittar mig omkring får jag precis samma känsla som då. Det känns som om jag sitter i ett rum fullt av aliens som utför experiment på sina tillfångatagna människor. Sköterskorna tar på gula skyddsrockar och vinylhandskar, gör anteckningar i sina papper och knappar in data på märkliga maskiner. Och så kopplas patienterna till droppåsarna och giftet åker in, sakta. Det är en synnerligen surrealistisk värld, oavsett om man ligger i sängen själv och är fjättrad till slangarna, eller om man sitter bredvid och tittar på.

Jag fick på sätt och vis aldrig uppleva ”sista gången” eftersom jag hoppade av efter fem behandlingar och tre isoleringar. Det blev istället ett antiklimax och jag kände mig nästan lite snuvad på konfekten. Fånigt egentligen, för den konfekten vill man ju verkligen inte ha och jag valde bort sista karamellen helt på egen hand. Men ändå. Det blev aldrig något avslut. På sätt och vis fick jag mitt avslut idag och det kändes ganska skönt när jag gick därifrån och kunde stänga den dörren bakom mig en gång för alla. Men framförallt är jag glad att hon lyckades ta sig igenom alla behandlingar med förståndet och det goda humöret i behåll. Med humor och självdistans klarar man sig långt i den här branschen. Delmål ett avklarat. Härligt! :-)

Igår var jag och väninnan på en liten utflykt med våra sommarkort. Hon hade fått för sig att det nog skulle vara trevligt i Eslöv, så vi tog tåget dit. Vi kunde snabbt konstatera att det bästa med Eslöv är tåget därifrån. Vi fortsatte därför till Kristianstad där vi strosade runt i affärer några timmar innan vi avslutade med en supergod pizza.

För övrigt händer inte mycket på den här fronten för tillfället. Sommaren kom och försvann, men det hindrar inte Sverige från att ta semester. Det innebär att allt som har med AF och FK ligger nere nu och återupptas i augusti. Jag släpper taget och kopplar av. Faktum är att jag känner en viss framtidstro och upptäcker att det plötsligt är roligt att planera framåt igen. Jag har till exempel äntligen kommit till skott med att skaffa nya glasögon! Efter att ha terroriserat personalen hos stans bästa optiker under ett flertal dagar kom jag till sist fram till ett beslut som jag känner mig mycket nöjd med. Om två veckor har jag resultatet och hoppas det blir precis så bra som jag tror.

Om vädret bara kan tänka sig bli lite stabilare står några små utflykter på agendan den närmaste tiden. De årliga utflykterna till Helsingör och Ystad i första hand, men även Trelleborg ska få ett besök eftersom det nu blivit tågförbindelse dit. Och så har jag blivit så inspirerad av farmors nya, fina lägenhet att jag själv börjar fundera på att fixa åtminstone hallen, som efter 15 år börjar se ganska skabbig ut, både tapet och möblerna som står där. Hyresvärdens tapetval som ingår i deras målarservice lämnar dock en del övrigt att önska, så om jag vill ha annan tapet än deras utbud får jag också hitta en egen målare och själv stå för kostnaden. Det får bli ett senare projekt, men det kommer att fixas så småningom det känner jag på mig. Ett nytt golv, med ett litet hyrespåslag på 47 spänn,  tror jag däremot jag kommer att beställa när semestrarna är över.

Hösten har en del spännande saker att erbjuda också, men det får jag återkomma till när vi nått så långt. :-)

Annonser

2 thoughts on “Tillbaka på brottsplatsen

  1. Hej! Härliga dagar du har Else! Sommaren har kommit av sig bara. Här i Älvkarleby kommer det att vara en regnig dag idag. Skulle till furuviksparken och lyssna på Status Qua ikväll, vi har säsongskort där mycket bra musik bla. Men vi får se om vädret tillåter.
    Om någon vecka åker vi till Öland.
    Det är bra med mig. Till hösten skolar vi in en liten grabb på förskolan som heter Karlbertil!!
    Snart så kommer det fler små Bertil till i världen.
    Ha en härlig sommar kära Else!
    Min man hälsar till dig och brukar fråga hur du har det. Han får ett kort referat från din blogg.
    Stor kram från Annika 💞

    • Karlbertil, så förtjusande! :-) jo det kommer nog en och annan Bertil nu, hade ju hoppats på en liten prins Bertil, men så blev det inte. Jag njuter av sommaren och den här årstiden har jag inga problem med att vara sysslolös, det blir värre framåt hösten. Men vi får väl se vad som händer då. Den tiden den sorgen. Nu är det (trots allt) sommar och vi gör det bästa av den! Ha så trevligt på Öland och hälsa maken så gott. ;-) Kram

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s