För hård

Idag var en sån där dag där det mesta gick fel. Efter frukost och en liten avkopplande stund framför datorn gick jag för att duscha. Något förvånad hittade jag dammsugaren i hallen. Plötsligt kom jag ihåg att jag ju börjat dammsuga direkt på morgonen eftersom det blåst in så mycket skit genom min dygnetruntöppna balkongdörr. Jag lämnade tillfälligt dammsugaren för att sätta på kaffe och lägga ett ägg i kastrullen och så fort jag vänt dammsugaren ryggen var den glömd. Fullständigt borta ur minnet.

Det blev en hastig avslutning med dammsugaren längs mittfåran för att få upp det värsta. Jag hade nämligen en tid att passa på AF så det fanns ingen tid för utsvävningar. Den snudd på olidliga sommarvärmen har tagit en paus, men det var i alla fall hyfsat bra väder, så jag tog en promenad. Plötsligt upptäcker jag att jag är mitt på ett övergångsställe – det är väl inte så märkvärdigt egentligen om det inte vore för att jag dessutom upptäckte att jag gått rakt ut utan att tänka på att det var rött ljus. Vilken jädra tur att det inte kom några bilar, det hade kunnat sluta illa.

Så sitter man då där igen, framför SIUS. Hon är faktiskt väldigt trevlig och känns uppriktigt engagerad. Vi hade ett långt samtal och hon lyckades övertyga mig om att jag är alldeles för hård mot mig själv. Att det gick som det gick denna gång var definitivt inte mitt fel. Arbetsgivaren hade gått ut med helt fel profil och anställt mig under fel premisser. Deras förväntningar på mig stämde på inget vis överens med mitt CV och de visste de från början. Jag måste lära mig ställa mindre krav på mig själv. Jag måste lära mig att ta det lugnt. Jag måste lära mig att ge mig tid. Jag måste sluta ha så höga krav på mig själv och framförallt måste jag lära mig att jag duger precis som jag är.

Nu är det SIUS-paus under sommaren eftersom jag är sjukskriven igen. Till hösten ska vi leta efter en plats – åh vad jag avskyr det ordet, som om jag vore en möbel som ska placeras – där jag först och främst kan praktisera men med målet att det så småningom kan övergå till en anställning med lönebidrag. Det här är något jag måste försöka lära mig acceptera. Jag minns de kloka visdomsord jag fick med mig från min fantastiska rehabvecka på Lydiagården, nämligen att bara för att man är färdigbehandlad är inte resan slut. Sista etappen på resan är en mödosam klättring tillbaka till ett normalt liv. Den kommer inte att gå på räls. Jag kommer att ramla ner igen, många gånger. Hmmm, ja man har onekligen fått ett och annat skrapsår under den här klättringen. Men jag kommer tillbaka. Jag SKA upp till toppen igen! Jag ska bara lära mig att inte vara så hård mot mig själv först.

Annonser

3 thoughts on “För hård

  1. Jag förstår att du är besviken just nu. Det är nog bra om du får vila dig ett tag. Förstå inte hur de kan matcha jobb så dåligt med ditt CV. Mår du bättre på Exemestan än Letrozol. Funderar på att byta men vågar inte trots biverkningar. Läkaren säger till mig att jag får pröva mig fram. Det är banne mig inte lätt att bestämma allt själv. Det verkar inte vara så stor blodproppsrisk med Exemestan om man läser på. Något uppehåll skulle jag inte heller göra vid byte. Tamoxifen vågar jag mig inte på på grund av blodproppsrisken. Fick blodpropp på lungorna under cellgiftsbehandlingen. Vänliga hälsningar

    • Hej Kristina! Jag mår mycket bättre med Exemestan än med Letrozol! Det bytet var det bästa jag gjort. Anledningen att jag skulle göra ett uppehåll den gången var för att se om min muntorrhet försvann av att inte äta Letrozol och det gjorde den efter några veckor. Det har inte återkommit med Exemestan. Håller med dig om Tamoxifen, dem vägrar jag äta, den bipacksedeln var något av det värsta jag läst. Om du mår dåligt av Letrozol kan jag rekommendera att testa något annat. Det finns ju både Exemestan och Anastrozole som gör samma för kroppen som Letrozol.

      • Hej Elise Tack för svar. Om man läser i Fass verkar det var färre biverkningar vid Exemestan. Egentligen ville doktorn att jag skulle pröva Tamixofen eftersom den inte påverkar skelettet eller slemhinnorna. Det är som att välja mellan pest och kolera. Inte så kul med den stora blodproppsrisken. Då tar jag heller sköra slemhinnor och provar Exemestan.

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s