En sista hälsning

I fredags var det dags för ett sista farväl till farfar. Jag trodde inte att jag skulle få den möjligheten, då det endast skulle vara en liten, intim minnesstund i kapellet för närmaste familjen. Därför blev jag både glad och rörd när jag fick inbjudan. Redan då bestämde jag mig för att min blomma skulle vara en vit orkidé. Det kändes så rätt för mig, han har alltid beundrat och varit avundsjuk på mina orkidéer.

Bara dagarna innan ceremonin fick jag veta att farfar älskade rött. Jag började vackla angående den vita orkidén, men å andra sidan finns det inga röda orkidéer och jag ville verkligen ha med en sådan blomma. Däremot kom jag på att jag har en svart kavaj med röda och vita inslag samt ett halsband med röda pärlor som passade bra till den svarta klänningen. Det kan tyckas oborstat och respektlöst att gå tvärt emot all vett och etikett, men jag följde min egen känsla.

Det där med en orkidékvist visade sig inte vara riktigt så enkelt. Blomsteraffären säljer nämligen inte orkidéer i lösvikt. Istället köpte jag en kruka med två stänglar, klippte av den finaste och ställde resten i mitt vardagsrumsfönster. På något vis känns det också helt rätt, nu får han en egen blomma och en egen plats i mitt fönster. Jag hoppas den kommer att blomma rikligt i många år framöver.

Orkide_farfar2

 

 

Annonser

2 thoughts on “En sista hälsning

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s