Semesterkoma

Från att ha varit drivande och fullt fokuserad på att komma vidare med mitt liv har jag nu landat i en sorts komaliknande tillstånd. Sommaren kom med stormsteg, solen lyser på mig, det är sådär lagom varmt och skönt och jag, ja jag bara njuter av att göra absolut ingenting. Jag skäms nästan, jag har gjort ingenting i 2½ år nu och jag har börjat njuta av det! Om en vecka börjar allvaret. Då blir jag ”överlämnad” som ett olydigt barn till en ny handläggare på AF. Sen ska det väl utredas om min olydnad ska rendera i 45 dagars avstängning eller ej. Orkar inte tänka på det, jag orkar inte ens tänka på morgondagen. Den kommer oavsett jag tänker på den eller ej. Likaså den slutgiltiga domen.

Det är så sant som det är sagt, ju längre man är borta från arbetsmarknaden, desto svårare är det att ta sig tillbaka. Både vad gäller att hitta en arbetsgivare som vågar chansa på en långtidssjukskriven/arbetslös och att själv våga ta steget. Man tappar tron på sig själv totalt. Plötsligt känns det som att man inte är kapabel till någonting längre. Vet inte var jag passar in, vad jag kan. Har alldeles för höga krav på mig själv, vill vara säker på att jag klarar av allt innan jag ger mig in på något nytt. Vem kan det? Jag vet… jag VET! Men jag har aldrig tyckt om nya utmaningar där jag ställs inför uppgifter jag inte har någon erfarenhet av och vet om jag klarar av. Redan som barn var jag avig till allt nytt och obekant. Hmmm… känner mer än väl igen mig själv i min son. Introvert tror jag det kallas.

Förutom några besök på stranden händer här inte så mycket att skriva om. I måndags var jag på öppet hus hos ”min” travhäst. Det var lite osäkert om vi skulle kunna komma dit överhuvudtaget då jag inte är innehavare av körkort och hästgårdar vanligtvis ligger mitt ute på landet dit inga bussar går. Mina vänner har antingen inte körkort eller är inte det minsta intresserade av travhästar. Bertil har några väninnor som tagit körkort och gärna beger sig ut på vägarna för att köra, men de hade inte tid just den dagen. Så vad gör en desperat travnörd då? Jo, hon kastar sig över väninnans arbetskamrats make – som inte heller är särskilt intresserad av travhästar, eller hästar överhuvudtaget för den delen – och försöker övertyga honom om att det är en ynnest att få komma ut och se hur det ser ut ”bakom kulisserna” för travhästarna. Han går ju ändå på trav en gång om året och borde vara väldigt nyfiken på det… tänkte jag. Till slut gav motvillige maken med sig och körde oss tvärs över Skåne. Jag tackar allra ödmjukast för uppoffringen, det kostar mig en dansk flæskesteg i höst, men det bjuder jag så gärna på. :-)

Jag glömde skriva förra gången att jag har lagt ut nya bilder, sju månader efter rekonstruktionen för den som är nyfiken. De ligger längst ner på sidan DIEP-lambå bilder.

Annonser

5 thoughts on “Semesterkoma

  1. Det är nog inte så bra med barnbaciller. Jag kan inte förstå hur det kan gå så trögt för AF.Det borde finnas mängder med jobb inom den offentliga sektorn när det gäller administration som du skulle passa till. Ge inte upp!

  2. Tänker på dig ofta och håller verkligen alla tummar för att du ska få en bra kontakt på AF som kan hjälpa dig på bästa sätt!
    Kramar i massor
    Karin

  3. Hej Else, ska vi ta en kop kaffe för att komma ett steg ur semesterkoman, jag kan på torsdag vid lunch eller fredag förmiddag i denna vecka, Caroli?

  4. Enveten där gällande hästträffen!!…..man ska inte ge sig som sagt.
    Håller tummarna för att det blir ett bra möte på AF. Något bra ligger troligen bakom hörnet,,,
    Själv ska jag alldeles snart börja vikariera i förskolan….hoppas nu bara att jag pallar alla ettriga barnbaciller…
    Kram ! Annika

  5. Den där känslan att inte vara kapabel till någonting kan även de som har jobb få. Vi lever i ett tufft arbetsliv/tuff arbetslöshet där kraven från omgivningen är så höga att vi tappar tron på oss själva, oavsett var man befinner sig.

    Jag håller tummarna för att det går bra för dig och att du får en mer seriös handläggare än den du hade sist. Under tiden tycker jag att du ska passa på att njuta av ”dolce far niente” till fulländning och ladda batterierna inför hösten.

    Kramar från ett soligt Uddevalla

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s