Gråtmild

Nu kommer de – tårarna. Alla känslor på en och samma gång. Varje gång jag möter någon av personalen börjar jag gråta. De har varit så fantastiska allihop. Jag är full av beundran för dessa eldsjälar som alltid har ett leende på läpparna och ett stort tålamod. Och kirurgen… vilken människa! Så engagerad, så noggrann, så lyssnande, så… jag saknar ord. Och det hör inte till vanligheterna. Fantastisk helt enkelt. Karl Malm, mikrokirurg, honom kommer jag aldrig att glömma!

Idag har jag för första gången klätt på mig mina egna kläder. Ett mindre företag att sätta på sig strumpor med magen uppsprättad från kant till kant och sedan insnörd i korsett. Men det gick. Tights på, mina gamla jeans passar nog inte längre. Känner mig stolt över min nya siluett. :-) Och i riktiga kläder känner man sig även lite friskare.

Den här tråkiga resan är slut. En ny resa tar sin början. Om tre månader ska jag träffa läkaren igen. Nästa steg i den här processen är att skapa bröstvårtor. Han förklarade kort för mig hur man gör, men jag var nog inte riktigt mottaglig. Något om att hud viks upp och snörs ihop. Jag frågade inte om fler detaljer, får ta det när vi kommer dit. Tre månader efter att bröstvårtan är på plats tatueras vårtgårdar in. Lösa bröstvårtor kunde jag tydligen kontakta bröstmottagningen för, så det ska jag göra så småningom om jag känner att jag behöver dem.

Nu inväntar jag min privatchaufför som kommer vid 13-tiden, sen bär det av hemåt, med en liten mellanlandning på ett apotek. I fyra veckor ska jag spruta blodförtunnande i låret (har ju ingen mage att sticka i längre) varje kväll. Det har jag fått träna på och det var inga problem, såklart. Under den här resan har man fått sticka sig själv många gånger med diverse preparat.

Igår var jag ute och testade hur det är att gå i trappor och det var inga större problem. Det går ju inte så fort, men vem har bråttom? Det ska bli skönt att komma hem!

Annonser

8 thoughts on “Gråtmild

    • Tack Karin! Ja det är en lättnadens tårar. Jag klarade det! Jag är ute på andra sidan. SÅ himla skönt, och så värt det! Jag är så glad! :-)

  1. Jag är som du; gråtmild i särskilda sammanhang. …Jag blir berörd när man möts av värme, empati och människors goda vilja. Samt kunskap. SKönt att du kan känna så efter denna resa.
    Underbart att få komma hem kan jag tro!!
    Ha det jättebra.
    Kram Annika

    • Ja säga vad man vill om sjukvården och dess brister, men personalen som jobbar är fantastiska. Jag skulle vilja krama dem alla på en gång. En och annan hann jag med innan jag gick. :-)

  2. Du vet väl att det finns en utmärkt liten pryl för att underlätta när man ska undvika/inte kan böja sig o få på strumporna?

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s