Allvarligt undantagsfel

Ett allvarligt undantagsfel har inträffat! Idag startade hjärnan i felsäkert läge och det har tagit mig halva dagen att rätta till felet.

Det hela började redan för några dagar sedan, då jag kom på att jag nog hade satt upp mig i tvättstugan. Efter en blick ner i tvättkorgen bestämde jag mig för att flytta denna tid några dagar fram, då det inte var lönt att sätta igång maskinerna med det som vid tillfället fanns i korgen. Efter att ha rådbråkat min hjärna framför bokningstavlan kom jag, i ett sällsynt tillfälle av klarsynthet, fram till att söndag inte skulle vara en bra dag eftersom det är 1:a advent och jag ska ha min traditionsenliga glöggträff. Lördagar brukar jag förvisso titta på trav på TV, men det går ju att förena med tvätt, så jag satte upp mig lördag eftermiddag.

Meddelade Susanne att hon skulle slippa mig på lördag eftersom jag ska tvätta. Vaddå, sa hon, vi ska ju till Jägers. Ups, hade glömt bort det… Trots att vi pratat om det flera gånger redan. Så mycket för den klarsyntheten. Det var bara att studsa (nåja) ner för trapporna och ändra tiden igen. Nu fanns bara fredag morgon kl 7 kvar… suck!

I morse ringde således klockan 06:45. Jag seegade mig ur sängen 45 minuter senare. Hur i helskotta ska jag klara att gå upp på morgnarna när jag får ett jobb? Stapplade ut i badrummet och satte på mig några paltor och grabbade tag i tvättpåsen, som jag haft sinnesnärvaro nog att sortera igår kväll. Sen började den mödosamma promenaden ner för alla trapporna. JÖSSES! Jag är ju van vid att kunna lulla runt flera timmar och sakta väcka kroppen ur sin dvala, den här misshandeln var den definitivt inte redo för. Mina fötter och ben protesterade med eftertryck hela vägen ner.

När jag borstade tänderna igår kväll föddes en mycket märklig idé i min skadade hjärna. Tänk om jag skulle ta och baka lite scones till frukost för en gångs skull. För er som känner mig förstår jag att detta infall kommer som en chock. ;-) (För er andra kan jag upplysa om att allt som har med bak och matlagning att göra är något av det tråkigaste jag vet, därför kom denna idé som en smärre chock även för mig.) Märkligt nog poppade samma idé upp även idag. ”Sätt dig ner tills anfallet går över” viskade Latmasken i mitt öra. Men jag vet inte vad som hände för plötsligt befann jag mig mitt uppe i sconesbakandet och kunde väcka Bertil med nybakat för första gången i hans liv. Han var så chockad att det endast tog honom 15 minuter att vakna, något som annars brukar ta en dryg timme.

scones

Inte nog med det! Som jag nämnde ska jag ha lite gäster på glögg på söndag, så jag bestämde mig för att som omväxling göra en ischokladkaka. Har aldrig gjort en sån förut, men det känns inte som något man kan misslyckas med. Den står nu på balkongen för att stelna och jag hoppas den smakar bra på söndag.

När klockan var 12:30 hade jag således tvättat, manglat, ätit frukost, bäddat, bakat scones, ätit mer frukost, gjort en ischokladkaka, diskat och röjt upp i köket. Att jämföra med en vanlig dag då jag knappt ätit frukost så dags. Nästa punkt på programmet är att gå och handla hem det sista inför söndagen. Och så behöver här städas. ”SÄTT DIG NER tills anfallet går över!!” skriker nu Latmasken i mitt öra. Så det tänker jag börja med, ska bara duscha och klä på mig först. :-)

Annonser

6 thoughts on “Allvarligt undantagsfel

  1. Kreativa infall är alltid bra. Tror på skapandes helande förmåga, även om det är att baka några smarriga och snygga scones. Håller med Claes. Heja dig!

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s