Examen!

Från och med idag anser jag mig vara på andra sidan cancern! :-) Jag har tagit examen och vill ge mig själv betyget VG+. Det finns ju tyvärr en liten plump i protokollet då jag hoppade av sista cytostatikabehandlingen. För övrigt har jag fullföljt och varit glad och tacksam för varenda bra dag.

Som avskedspresent fick jag med mig ett litet lager med silikonförband. Den närmaste veckan kan jag förvänta mig att hudirritationen kommer att eskalera och utvecklas till blåsor innan det vänder. Förbanden kommer att gå åt, hoppas de räcker. Men jag fick ett telefonnummer att ringa om jag får mycket besvär, så jag kan säkert få fler om det skulle behövas.

Först ut att gratulera var svärmor som funnits där i vått och torrt genom hela den här processen. Jag är så glad att vi har så bra kontakt, trots att jag inte längre är ingift. Hennes vänskap betyder så otroligt mycket för mig.

Efter utsläppet, som gick betydligt lugnare till än studenternas i våras, blev jag hämtad utanför strålenheten med en vit limousine. Eller nåja, kanske inte limousine, men med bil i alla fall. :-) Jag har lärt känna en jättetrevlig tjej som legat en månad före mig i sina behandlingar och nu ska vi båda till Lydiagården samtidigt. Jag blev så glad när jag fick höra det. Vi käkade lunch i Lund innan jag tog tåget till Malmö och vidare till Trygghetsrådet. Dags att börja samla krafter till nästa stora resa jag ska göra. Att söka jobb. Men det får anstå ett tag till, måste få en chans att smälta det här och bara koppla av först.

Det har varit ett tufft år på många sätt. En berg- och dalbana av sällan skådat slag. Det har varit omtumlande på mer än ett sätt, på både gott och ont. Jag har fått ett helt annat perspektiv på livet, lärt mig prioritera om. Jag gör vad jag har lust med här och nu efter principen ”Lev nu – i morgon kan det vara för sent”. Resten får vänta. Vad är väl lite skit i hörnen? Jag är glad att jag har ett hörn att ha skit i. Jag har lärt mig vad som är värt att kämpa för och vad man bara ska släppa. Jag har överraskats av hur många människor där ute som följt och stöttat mig på olika sätt. Jag har också lärt känna nya, trevliga, härliga människor som jag verkligen hoppas kommer att finnas där även efteråt. Och så har jag förstås insett att jag klär bättre i kort hår. :-)

Nu känner jag bara en längtan efter att få börja röja i skåp och lådor. Nu ska här kastas och sorteras. Här har genom åren samlats en massa saker som ingen använder. Det läggs på hög och glöms bort. Nu ska här rensas. Ut med det gamla. Bort med sånt jag inte trivs med. Bort med dålig energi och in med ny. Jag vill känna att jag börjar om på riktigt. Jag vill ha kraften tillbaka. Jag vill känna luft under vingarna. Jag är inte rädd – jag kan flyga!