Mat- och sovklockan trasig

Jag kapitulerar! Idag har jag vimsat runt som om jag druckit ett par flaskor vin för mycket. Det snurrar i skallen, talet sluddrar en aning och jag har varit allmänt avslagen. Det slutade med att jag somnade mellan tvättmaskinerna idag. Nåja, inte bokstavligt förstås. Men medan tvätten torkade i tumlaren gick jag upp och lade mig en stund och slocknade som ett utblåst ljus.

Som motvikt till det har jag fortsatt kronisk hungerkänsla. Vaknade strax innan 9 och var tvungen att peta i mig ett Digestivekex innan jag ens tänkte tanken att göra något annat. Sen har det rullat på hela dagen och jag tycker jag tuggar på någonting hela tiden. Mat är fortfarande gott, men all dryck smakar blää.

Kaffe = äckligt
Juice = äckligt
Proviva = äckligt
Vatten = okey, men inte mer
Vin = äckligt
Öl = äckligt
Och sköterskan som sa att jag måste dricka mycket… men det känns som om jag har en tunn hinna i munnen som tar bort alla smaker. Det är ingen ordning på mat- och sovklockan längre.

På tal om sköterskan. Anna ringde i eftermiddags för att höra hur jag mår. ”Jag känner mig lite full” sa jag då och fnissade. ”Jasså, varför tror du att du gör det?” sa hon som pumpat mig full med gift för några dagar sedan… Tjaaa varför gör jag det? Vilken dum fråga. ”Kanske beror det på all kortison du äter” sa hon sen. ”Fast jag äter inte min medicin” blev jag då tvungen att erkänna. Det blev väldigt tyst i luren en stund. (JA Sofia, jag vet…) Hon fick i alla fall fram att de tre sista gångerna jag får cytostatika MÅSTE jag ta medicinen. Jaja, jag tar den om jag mår illa. OK? Jag kommer säkert att uppskatta mina illamåendetabletter en dag, det är jag helt säker på. Förmodligen blir man sämre för varje cytostatikabehandling man får. (Huh! När jag skriver ordet ”cytostatikabehandling” blir det rödmarkerat och förslaget till rättstavning blir, håll i er nu…. ordbehandlingssystem!)

Annars är allt fortfarande rätt bra måste jag säga, hade väntat mig mycket värre. Det kommer säkert mer efter hand, men jag är ändå just nu tacksam för det lilla. Jag mår inte illa, jag står på benen, jag är inte ledsen eller orolig.

Fick en tänkvärd bild idag, som jag vill avsluta dagen med.

oro

Annonser

One thought on “Mat- och sovklockan trasig

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s