1984 – snart är vi där

Nä jag har inte drabbats av delirium. Jag vet vilket årtal vi har. Jag syftar på Orwells 1984, övervakade överallt. Och roten heter Facebook. Överallt detta förbannade Facebook. Man får snart inte vara med någonstans utan att först gå med i Facebook.

Köpte mig en andel i RIX-allsvenskans Skånehäst även i år. På rixallsvenskan.se kan man i år för första gången vara med och diskutera och kommentera i bloggen – d.v.s. om man är med i Facebook. Är man inte det får man inte skriva och diskutera egna hästan, trots att man betalt lika mycket för sin andel som alla andra. På Aftonbladet får man inte diskutera artiklar om man inte är med i Facebook. Samtidigt som de har artikel efter artikel där de hårdgranskar Facebook. Läste igår att de som vill ha Spotify numera först måste vara med i Facebook… och så håller det på. Precis överallt är det så, man ska tvångsanslutas till Facebook för att få lov att vara med där man vill.

Dina åsikter registreras, du kan inte bli kvitt det som du en gång skrivit på Facebook, ALLT du gör där registreras, precis allt. Gör du ett inlägg i Aftonbladet registreras din åsikt på Facebook. (jag trodde åsiktsregistrering var förbjudet i detta landet) Dina bilder äger Facebook. Det går inte ens att radera sitt konto om man skulle vilja det. Dina åsikter registreras och vem vet vad det leder till i framtiden? Och folk köper det! Ingen reagerar. Rena rama masshysterin. Facebook, Facebook, Facebook… Halleluja för Facebook. Alla ska vara med. Snart är vi väl tvingade att vara med i Facebook för att få ut vår lön.

Jag är inte, har aldrig och kommer heller aldrig att gå med i Facebook. Jag har inget att dölja, men jag värnar om min integritet. Alla behöver inte veta allt om mig hela tiden. Det finns andra sätt att hålla kontakten med vänner och de flesta ”vänner” på Facebook är inga riktiga vänner ändå. Vill mina vänner inte hålla kontakten med mig utanför Facebook, så är det inga vänner och dem kan jag leva utan. 

Ganska intressant när man träffar någon man inte träffat på länge och frågar hur de har det, vad som händer i deras liv. De ser ut som frågetecken. Vet inte vad de ska säga för de bara förutsätter att man redan vet allt för det har de ju skrivit på Facebook. Vad har man kvar att prata om när allt man har att berätta redan sagts på Facebook?

Typ;
– Hej!
– Hej!
– Har du läst vad som hände mig igår?
– Jepp!
– Okey, bra.
– Japp.
– Jaa, ja, vi hörs på FB… hej då!
– Hej…

Det är oroväckande vilken utveckling vi går emot. Det som började som en oskyldig, kul grej har blivit ett måste om ”man vill hänga med”. Och ingen reagerar, folk köper det rakt av. Klart man ska vara med på Facebook…

Varför det? Nä, fy F*N säger jag bara. Våga vägra Facebook. Innan det är för sent…

Annonser

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s