De e synd om mig! :-(

Först måste jag ge beröm till min tandläkare – igen! I morse ringde han och frågade hur jag mådde efter gårdagens något brutala behandling. Man blir ju alldeles rörd av omtanken! Tyvärr hade jag inga goda nyheter, då jag fortfarande hade ont i den tanden jag hade kvar efter igår. Det kändes som att det fortfarande fanns en spricka i den. Han bad mig titta in efter jobbet så skulle han se hur den såg ut.

När klockan var 14 hade jag så ont att jag var gråtfärdig, trots att jag då ätit smärtstillande tabletter typ varannan timme. En halvtimme senare gav jag upp och cyklade iväg till tandläkaren. – Vilket underbart väder förresten! – Väl där hade han en annan patient, så jag satte mig i väntrummet. Döm om min förvåning när den andre patienten kom ut efter ett par minuter och tandläkaren kallade in mig istället. Han ville ge mig en bedövningsspruta medan jag väntade! Visst är han fantastisk!

Jag fick min spruta och satte mig i väntrummet igen. Äntligen kunde jag slappna av – så mycket att jag till och med somnade där i hörnet i den sköna stolen. Efter 45 minuter kom den andre patienten ut och önskade mig lycka till… Min tur! Eller, tur är nog fel uttryck. Tanden var mycket riktig sprucken hela vägen in till rotspetsen. Något som inte syntes på röntgen eftersom den var full med fyllning. Han fick borra upp tanden och till slut fick han av den lösa biten. Under den fanns massvis med var och det fanns ingen återvändo. Hela tanden måste ut. Nåja, det har jag ju varit med om förut om man säger så. Men det gör ju inte saken trevligare precis. Där rök 900:- till… suck!

Nu har jag en gigantisk glugg i höger överkäke. Det gör ont och kliar och jag hoppas att min visdomstand inte tagit skada av denna obarmhärtiga behandling. Nu får det läka ut, sen kommer jag att sätta in ett inplantat. Men det är inget man gör på en vecka, det är en lång process tydligen. Typ ett år eller nåt. Under tiden får jag väl leva på flytande föda…

Jaja, är det inte det ena så är det minsann det andra. Precis botad från min plågsamma ryggvärk och så nu detta. Jag trodde inte det kunde bli värre… Man kan bli trött för mindre!

Visst e de synd om mig! :-(