Mil efter mil…

Har far man vara med om lite av varje. I morse, efter frukosten, nar vi lag och samlade krafter infor dagens strapatser knackade det paa dorren. Susanne oppnade och darute stod fonsterputsaren… Han klev in och klattrade upp pa skrivbordet och putsade vart fonster och gick igen, bara for att stunden efter komma klattrande pa takaasen for att putsa pa utsidan. Det ar val charmen med att bo paa B&B antar jag.
 
Jag har aldrig forstatt meningen med att ha en stegraknare och har saledes inte heller haft nagot behov av en sadan, men just nu hade det varit intressant att veta hur mycket vi har gatt. Ryggen protesterar och benen ar stumma och vagrar forflytta mig manga meter till. Aven idag har vi strosat runt inne i Glasgow. Det fanns nagra stora varuhus som vi missade igar, men som vi sag nar vi akte runt i sightseeingbussen. Dessa lyckades vi lokalisera alldeles paa egen hand idag.
 
Att vi har lyckats overleva ar ett under. Varje gang man ska korsa en gata lever man farligt eftersom bilarna envisas med att kora paa fel sida. Det kvittar vilket haall jag tittar paa saa nog fasiken kommer bilarna fraan andra haallet. Suck, det ska bli skont att komma hem och veta att det inte kommer nagra bilar fran hoger.
 
Det har shoppats en del under dessa dagar. Idag hittade jag, efter mycket letande, till slut nagot fint till Bertil som jag hoppas att han blir glad for. Vi har sett och hort sackpipor paa nara haall och inne paa torget i Glasgow paagaar det en "pipes & drums festival" Dar ramlade vi in i samma orkestrar som upptradde paa Tattoo och det var skoj att se och hora det paa nara haall.
 
Avslutningsvis, innan vi rasade ihop av utmattning, begav vi oss ut till katedralen och det var ett besok vi inte aangrar. VILKEN byggnad! Alldeles fantastiskt!
 
Skottland har en del egenheter…
I Skottland:
…pratar hissarna
…koar (prickar…) man i labyrinter
…gaar mannen i kjol
…saljs chips endast i smaa paasar OCH man hittar dem i kylen (?)
…faar du pommes till dina makaroner
…kor (prickar…) bilarna paa fel sida
…berattar man samma nyheter varje dag
 
Vi langar hem, vi ar trotta och fullproppade med upplevelser som man inte riktigt hinner smalta. Den storsta behallningen var absolut Edinburhg, denna smutsiga och graa stad som sprudlade av liv och charm. Dit kan jag varmt rekommendera alla att resa, aven om man inte ar det minsta intresserad av Tattoo. Det finns ju andra tidpunkter paa aret att resa dit.
 
Nu ar det dags for den sista maltiden i Glasgow (om man inte raknar frukosten i morgon). Sen kommer vi att stupa som soldater.
Annonser

Lämna en kommentar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s